Visar inlägg med etikett sorgligheter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sorgligheter. Visa alla inlägg

april 28, 2012

Himlen har ramlat ner

Untitled



Untitled



Untitled



Untitled



Untitled


En vän till mig skulle berätta hur han mår. Han sa. Himlen har ramlat ner på mig. 


Jag har gråtit denna veckan. Gråtit över saker jag inte kan påverka. Och för att vissa tycks drabbas hårdare än andra. Detta eviga kämpande. 
Jag vill bara ha lycka nu. Hallå! Lycka. 

Lycka till de som bor i mitt hjärta och lycka till mig. Punkt och. 
Amen. 



mars 15, 2011



Nej. tiden läker fan inga sår.
Mitt i det glada trillar tårarna igen.

Jag kommer aldrig att förstå. aldrig.
och det liksom bara hugger tag i mig. jag blir inte av med det.

varför ska det vara så. varför måste jag. när hela mitt hjärta skriker att jag inte ska.

Mina flickor. och ett hjärta fyllt av kärlek och oro.

Det är livet. jag vet.

november 22, 2010






Jag vissnade.

ont överallt, orkar inte. Sjuk. Kaputt.

När jag är sjuk känner jag mig så satans ensam. igen.
Ungar som ska köras till skolan, hämtas, handling och matlagning.
Fast jag nästan inte orkar stå upp. Ensam, ensam och ensam. Hej. det är jag som är ensam.

Vem är du?



oktober 25, 2010







Orden i mitt hjärta.

Om natten. när jag vill sova.

samma visa varje dag. om och om igen. lycka, sorg, lycka, sorg.

kärlek i skolan när små barn får stjärnögon.
önskan om en frisk mamma. Flickor som hjälper mig att göra fint hemma.
Tårar i trappan med fem påsar mat. Och så regnar det in i bilen.

Kramar och önskan om en god natt. Vi älskar varandra. och på natten kommer orden. igen.

Fast jag vill hellre sova.

september 11, 2010





Inga ord. Fast jag vill säga så mycket. tårarna tog också slut.
Orken och glädjen sopades undan.

Min vardag.
och jag undrar varför jag väljer att dela den med er. varför jag inte samlar den i mitt hjärta och aldrig låter någon vara med och se.

Ensamheten. Det handlar om den. tror jag. Vad tror ni? och är det någon mening?

augusti 14, 2010









Sommaren försvann. och några av mina drömmar med den. hösten är också fin. jag vet.
jag tänkte att glada fåglar och fjärilar skulle få flytta in.

Här är jag.
jag hinner aldrig. visa vem jag är.

jag har ett sår i mitt hjärta som jag försöker badda och som behöver kärlek för att läka.
men jag hinner aldrig. visa.

Vallmon vissnade men nu har det kommit nya blommor. jag känner mig liten. på jorden.
i min klänning med rosor på. och med avskavda röda tånaglar.
Hej. jag är skör, ledsen, fin och bra. Mitt hjärta väntar. på dig. kanske.


augusti 09, 2010






Vallmon på min balkong slog ut i blom när jag var borta.
Jag bär tunga saker. och gråter.

En liten gumma som inte vill. och som säger att lavendel är kärlek.

Mitt hjärta som vill för mycket. Alldeles för mycket. och om fina dagar med fina människor.
längtan och önskan. och lyckan. svajar med vallmobladen verkar det som.

I min panna står det att jag är skör. och ledsen. Jag önskar att det stod att jag är fin och bra. och att jag har mycket kärlek i mitt hjärta.

juli 12, 2010

Elsa sjunger

Att längta efter sina flickor. och inte få något vettigt gjort för att hjärtat gråter.
Gråter efter närheten till sina barn.
är skitjobbigt.

Jag skriver kärleksbrev som jag aldrig skickar.
Tänker tankar jag aldrig tänkt.

Bara himlen vet.

Jag tänker på livet jag levt. utan mig.
Var var jag?

Nu är jag här. På min balkong.
med fötterna bredvid mina pelargonkrukor.
med sommarvinden i mitt hår och tårar på min kind.

Livet. och längtan.



maj 31, 2010





Lycka. och sorg.

Syrenerna blommar nu. och Elsa tuggar Hubba Bubba och blåser bubblor.
Sigrid dansar och sjunger. och Maja har fått en vän.

Jag har gråtit. För att det inte blev som jag önskade. Bo på landet. Hej då.
Jag lägger min energi på fel människor. och gråter för att jag inte har någon att hålla i handen. när jag gråter. tårar trillar i diskvattnet. Flickor som sover. och en ensam liten trött mamma.

Vi har varandra. Det är det viktigaste.
I morgon ska jag ta på mig gladkostymen igen. :)

april 08, 2010



Jag är banne mig den känsligaste lilla människan. för jag liksom nästan går sönder ibland. och tappar allt. som jag vill tro på.
jag kramar tulpaner. och tänker att våren är skör.
jag hade glömt det. jag tänkte att när knoppar brister och solen hittar tillbaka blir allt bra igen.
så är det inte. allt har sin tid. men jag undrar. när kommer min?
Min kudde blir alldeles våt av sorgsna tårar på kvällen. och jag vill inte. gråta mer nu.

Jag vill ha ett hjärta fyllt av lycka.

Ibland tänker jag att det inte går. för jag kommer alltid bära med mig mina sorgligheter och rädslor. vart jag än går.
jag önskar att jag kunde lägga dem i ett mörkt hål i skogen. och aldrig mer låta dem bo i mitt hjärta. Går det?

En lipsill är jag. just nu. så är det.