november 08, 2009
Fina ungar. som bakar chokladmuffins och bjuder den trötta mamman.
Många känslor yr runt. glädje, hopp och besvikelse. och att känna sig kränkt. Det tröttar ut mig. För höga förväntningar. är skit. Jag lär mig tydligen aldrig. Önskar det var annorlunda.
och att min ork skulle räcka bättre. och att jag kunde sluta att lägga min energi på fel människor. Det skulle göra gott för mig. Men hur slutar man?
Kan man skaka på huvudet och strunta i att man blir sårad. ända in i hjärtat?
och kan man ställa sig på torget och skrika. Jag orkar inte mer skit nu. låt mig vara.
jag drömmer samma dröm om och om igen. och hoppas att det jobbiga ska försvinna ur mitt liv snart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken fin fotoserie.
SvaraRaderaHoppas din dröm slår in :)
Jag kan stå där och skrika med dig om du vill... så kanske det känns bättre! :)
SvaraRaderaKlart det försvinner!
SvaraRaderaDet är nåt visst med Elsa, hon ser så go ut!
Sötnos, glad att hon är frisk igen! Puss på er!
SvaraRaderaJättefina bilder! Jag hoppas också att det jobbiga ska försvinna ur ditt liv. Det gör jag verkligen. Du är värd att få må bra.
SvaraRaderakränkt är det värsta...
SvaraRaderaskrik om du vill.om det hjälper.
det gör ju det ibland.
eller titta på dina fina barn.
för dom är fina dom...
kram!
Kram Julia! /Jessica
SvaraRaderaFina är ni! :)
SvaraRaderaåh..ta hand om dej. lägg aldrig din energi på folk som inte har vett att ödmjukt ta emot den, förvalta den och sedan ge den tillbaka vid tillfällen som nu. häng istället med dina underbara barn, precis som du säger. det kommer alltid en tid när man börjar må bättre. jag hejar på dej! kram
SvaraRaderaKänner igen mig i din text,känslan.
SvaraRaderaVar inte rädd för dina drömmar...de har en läkande kraft och ett budskap,våga be om att drömmarna ska utvecklas och visa dig vad du behöver...
De har varit min tröst.
Med en droppe från mitt hjärta